För några år sedan upptäckte jag av en slump en poet som jag inte tidigare känt till. Kanske var det inte en slump heller, ibland känns det som om saker kommer i ens väg när man behöver eller är redo för dem. Det var när vi röjde i ett hus, som jag fann några böcker och började bläddra i dem. Snabbt bestämde jag mig för att lägga dessa verk åt sidan och ta hem dem. Något i den sparsmakade men ändå rena tonen gjorde texten lätt att förstå och full av känsla, och jag ville läsa mer av denna poet som var okänd för mig trots mina studier i litteraturvetenskap, men som skrev rakt in i mitt hjärta.
Bertil Petterson, som poeten bakom böckerna heter är, har jag senare förstått, mest känd för Blå Tummen, ett radioprogram han gjorde tillsammans med Lasse O'Månsson (även redaktör för skämttidningen Mad). Petterssons poesi är huvudsakligen absurd samtidigt som han leker med orden, läser jag i tidningsklipp.
Men de böcker jag fann innehöll mestadels kärleksdikter. Han skrev orden "en människa gör ingen sommar, men två kan göra vintern mindre kall". Han skrev en diktsamling som heter Brunnen som är du, och en som heter Mötesplatser, bland många andra. Jag tar då och då fram någon av dem och följer textens rader. De följande är ur Mötesplatser:
"För dig själv
blir du
småningom
en vanesak
Andra människor
är dina äventyr"
Så enkelt uttryckt, och med så mycket insikt i människors liv. Vi behöver möten för att utvecklas, vi vill möta andras tankar och närhet, erfarenheter och liv. Det behöver inte vara djupa filosofiska eller politiska samtal, det räcker att tala lite om vad som hänt sen sist, eller berätta om någon upplevelse man haft. Vi närmar oss varandra genom småpratet, och kan ibland nå djupare, om vi ger samtalet tid att växa och utvecklas.
Dikten talar om människor som äventyr, vilket kanske inte är vad vi automatiskt associerar med ordet "äventyr". Vi tänker nog något riskfyllt, kanske en resa genom oländig terräng eller med många svårigheter. Men i grunden, och när man gjort några resor, kan man upptäcka att det är själva mötet med andra som är äventyret. Och vi behöver inte åka långt för att uppleva äventyret människan.
"-------
Ett är sant:
det finns ingen sanning
Men det finns plötsliga mötesplatser,
tillfälliga sammanträffanden och
någon gång ord
som verkar som hjärtmassage"
Jag är glad över slumpen, eller ödet, som förde Bertil Pettersson i min väg. Hans ord kom ur ett tillfälligt sammanträffande av ett slag som jag önskar alla får uppleva då och då, och hans ord är så rika och nyanserade, i all sin avskalade form. De får mig att återigen tänka att utan ord vore vi ingenting. Man kan mötas på andra sätt också, men orden är ofta starten med vilka vi når varandra. Bara vi ger oss tid att lyssna.