Det är kanske en konstig fråga, alla vet väl var himlen finns, den är ju ovanför oss. Enligt Wikipedia är himmel jordens atmosfär sedd från jordytan.
Men himlen har ingen nedre gräns, så vitt jag kan förstå. Att den är oändlig har vi hört. Men var börjar den egentligen, himlen? Vi trampar på vår fasta jord och vet att himlen är där ovanför. Vi vänder våra blickar uppåt, och ser på den blåa luften, även kallad himmel. Men var går gränsen mellan himmel och jord? Är det en decimeter ovanför jorden, eller ovanför trädtopparna, eller en kilometer upp? Himlen har en nedre gräns som inte syns, och som så vitt jag vet inte finns.
Man säger ibland att något är som ett himmelrike på jorden, när man känner sig särskilt lycklig kanske. Himlen har ses också som symbol för livet efter detta i vissa religioner. Men jag tänker att himlen kan vara överallt, att himlen är all luft omkring oss lika väl som ovanför oss. Vi kan öppna oss för den, andas in den, andetag för andetag, dra i oss den som en andedräkt. Himlen är överallt om vi vill, överallt och ingenstans.
Kanske är detta resonemang något alla tänkt på själva förut. Men för mig blev frågan om var himlen börjar en ny och märklig fråga, när jag väl började fundera på den. Jag vet inte att jag nånsin hört någon förklaring eller något resonemang kring detta. Är det så självklart för alla andra var himlen börjar? Eller är det en alltför diffus fråga för att kunna ge svar på?
För mig ledde mitt funderande i alla fall till ett rätt diffust svar, att det inte finns någon gräns mellan himmel och jord. Och himlen finns kanske också inom oss, bildligt talat – som en skön känsla som vi känner ibland, eller som luften vi andas, eller som själva livet kanske?
Men himlen har ingen nedre gräns, så vitt jag kan förstå. Att den är oändlig har vi hört. Men var börjar den egentligen, himlen? Vi trampar på vår fasta jord och vet att himlen är där ovanför. Vi vänder våra blickar uppåt, och ser på den blåa luften, även kallad himmel. Men var går gränsen mellan himmel och jord? Är det en decimeter ovanför jorden, eller ovanför trädtopparna, eller en kilometer upp? Himlen har en nedre gräns som inte syns, och som så vitt jag vet inte finns.
Man säger ibland att något är som ett himmelrike på jorden, när man känner sig särskilt lycklig kanske. Himlen har ses också som symbol för livet efter detta i vissa religioner. Men jag tänker att himlen kan vara överallt, att himlen är all luft omkring oss lika väl som ovanför oss. Vi kan öppna oss för den, andas in den, andetag för andetag, dra i oss den som en andedräkt. Himlen är överallt om vi vill, överallt och ingenstans.
Kanske är detta resonemang något alla tänkt på själva förut. Men för mig blev frågan om var himlen börjar en ny och märklig fråga, när jag väl började fundera på den. Jag vet inte att jag nånsin hört någon förklaring eller något resonemang kring detta. Är det så självklart för alla andra var himlen börjar? Eller är det en alltför diffus fråga för att kunna ge svar på?
För mig ledde mitt funderande i alla fall till ett rätt diffust svar, att det inte finns någon gräns mellan himmel och jord. Och himlen finns kanske också inom oss, bildligt talat – som en skön känsla som vi känner ibland, eller som luften vi andas, eller som själva livet kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar