Om att arbeta

Jag har aldrig sett arbetet som det viktigaste i livet. Självklart vet jag hur viktigt det är att ha ett jobb för att ha en struktur på dagen, få en inkomst så att man kan både försörja sig och ha råd att göra lite kul på fritiden samt få en social samvaro. Och jag är av naturen en plikttrogen typ som tar stort ansvar för det jag gör, så när jag jobbar gör jag verkligen det. Ibland har jag nog  t o m alltför lätt att engagera mig och söka lösningar och förbättringar, så att jag ofta glömt att sätta gränsen mot fritiden. Jag tränar fortfarande på att bli bättre på det, men finner det svårt i mitt jobb där det inte finns någon gräns för när man är klar. Det gäller att ha disciplin och säga: detta vill jag göra, och när tiden är slut eller jag märker att huvudet börjar ta slut, då är tiden för arbete slut och jag ska göra något annat. Och även att ha disciplin och se till att ta rast när jag ska.
   Men jag är inte mitt arbete, jag är inte mitt yrke. Den jag är skulle kunna fylla det mesta av årets dagar utan att ha ett jobb att gå till. Jag kan tänka mig att jobba deltid upp i hög ålder, eller jobba ideellt. Jag trivs med att ha saker att göra - men skulle vilja kunna styra min tid mer själv. Att kunna vakna på morgonen och veta att det finns saker att göra, men jag kan själv bestämma om det ska ske idag, eller i vilken ordning jag ska göra dem - det är drömmen!
   Den drömmen kan jag leva när jag har lov. Men under terminen tar jobbet mycket tid, och jag får mindre tid att t ex skriva i den här bloggen. Skrivandet är för mig en ventil, och jag skriver på många ställen. Vissa texter och dagboksanteckningar är privata och inget som är värt ljuset i en blogg. Och om mina inlägg på bloggen nu är rätt glesa, så beror det helt enkelt på att jag just nu väljer att ägna mig åt jobbet, måste göra det kan man säga men det är också ett val eftersom jag vill känna att jag har kontroll över det jag gör. I en värld som är fylld av intryck har jag behov av struktur och kontroll, att avgränsa mina aktiviteter och gå in för en sak i taget.
   Sånt är livet, var sak har sin tid. Arbete just nu, bloggande när jag har tid, och så förstås tid för avkoppling och återhämtning. Och jag är rätt bra på att slappa och koppla av också!