Illdåden i Norge kommer att påverka oss för lång tid framåt. Ingen kan väl förstå att något sådant kan hända. Vad man än har för politisk åsikt så är mord och dråp aldrig försvarbara, och allra minst mot oskyldiga unga.
I dagens DN tog Anne Holt upp detta med hur en sådan man kan utvecklas från barn till en kallblodig mördare. Självklart finns det ingen enkel förklaring, det enda vi vet är att han var missnöjd med samhället sådant det ser ut, och attackerade det parti som han såg som mest invandrarvänligt. Att då angripa de unga medlemmarna i ungdomsförbundet såg han som ett sätt att hindra nyrekrytering av socialdemokratiska politiker. Om det får den effekt han avsåg, det vet vi inte än ...
Anne Holt berör också detta, att en stor del av norska folket nu står upp, enade, och säger att de inte tänker vika ner sig, att de försvarar frihet, demokrati och medmänsklighet i ett öppet samhälle. Och det är bra, såklart ... men hur enade de och vi än står, så kvarstår problemet med dem som känner utanförskap, som inte delar dessa värderingar, och som kanske snarare nu känner ännu starkare att deras röster inte blir hörda. Att visa enighet är bra, men det får knappast dem som inte delar dessa värderingar att ge upp sina tankar. Deras känsla av främlingskap i samhället riskerar istället att bli än större. Om det finns någon annan väg att gå, än den som nu visas, det vet jag inte. Vet bara att frågan är både stor och svår, och kräver kloka insatser och mycket eftertanke för att på något sätt försöka förhindra att fler, liknande dåd sker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar