söndag 27 januari 2013

"Hem till byn"

Det har varit mycket 70- och 80-tals-skildringar runt mig på senaste tiden. Knausgårds uppväxtskildringar i Min kamp, som jag levde så starkt med hela hösten, TV-dokumentärerna om Palme och ABBA under jullovet, Leif GW Perssons "En pilgrims död" som går som TV-drama just nu ... och så den gamla klassikern "Hem till byn", som jag lånat hem de tre första säsongerna av (1971-1979).

För den som inte känner till serien, vill jag bara kort säga att den som kommer hem till byn är en ung man som varit till sjöss, och som kommer tillbaka till en by i förvandling. Tidigt 70-tal innebar strukturomvandlingar av lantbruket, storstäder växte och det s k miljonprogrammet gav nya bostäder till alla dem som flyttade till jobben i städerna - och till andra också förstås.

Landsbygden låg för många närmare till hands då än vad den gör nu, vi hade kanske en mormor och morfar som bodde på landet, eller annan släkt. Men serien handlar inte bara om ett Sverige i förvandling, den är djupt mänsklig och visar både goda och mindre goda sidor av den tidens liv och levnadsvillkor. Man levde enkelt, ofta mycket enklare än nu, och flera generationer kunde samsas i samma hus eller på samma gård. Så var det för en del - men långt ifrån för alla förstås.

Själv känner jag igen mig i vissa bitar, men inte i allt. Det som ändå slår mig mest är hur annorlunda vardagen såg ut då, med t ex en lanthandel som man ville värna, och en mjölkpall i vägskälet som fortfarande användes, både som samlingsplats för småbrukarnas mjölk som skulle till mejeriet, och för ungdomarna som träffades där och hängde på cyklar och mopeder. Så umgicks unga då - på större orter såg det förstås annorlunda ut, men överallt var det mest möten irl som gällde, internet fanns inte och det närmaste man kom "fjärrsamvaro" var telefonen som man inte fick använda hur mycket som helst, för det kostade ...

Jag är inte nostalgisk eller längtar tillbaka, utan slås mest av hur allt förändrats på 40 år. Och det är förändringar som jag själv upplevt men inte ofta tänker på. Serien i 52 avsnitt kom i flera omgångar, och skildrar Sverige under 35 år, från 1971-2006. Det är ett unikt dokument som man kan titta på inte bara för att se vad som hänt i samhället, utan också för skildringarna av familjeliv och relationer av olika slag. För som människor är vi nog fortfarande rätt oförändrade, vi har samma basbehov av mat, kärlek, glädje och vila nu som då.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar