Jag har en längre tid varit medvetet frånvarande från bloggen. En allmän social trötthet och mental utmattning vid alltför många intryck gjorde att jag behövde pausa från sociala medier i synnerhet, och tyvärr från en del socialt liv i allmänhet.
Vilan var nödvändig och den relativa avkopplingen från internet var välgörande. Vila behöver jag fortfarande. Men lusten att uttrycka sig finns också!
Ibland hör man uttrycket: "syns man inte så finns man inte". För mig är det ett förfärligt sätt att påverka oss till att tro att man endast eller mest lever i sociala sammanhang, som kändis eller uppskattad twittrare. Den världen, dvs samma som den där min blogg svävar runt, är ju den sekundära. Det primära i våra liv är förstås allt det som finns runt oss i det dagliga umgänget med familj, arbetskamrater, vänner, grannar, tjejen i livsmedelsbutiken som säger "hej", kort sagt det verkliga livet. Där finns vi alla. Och ibland möts vi också via den eter som numera förenar oss med så många. Kul att se er här!
ja men tror att det är även till hjälp för många att ha medierna att ta till :) men välkommen tillbaka ska du vara och se till o var rädd om dig livet ahr vi bara fått en gång
SvaraRadera