Mycket av det jag skriver om hänvisar till något som jag läst eller hört. Och det är förstås helt naturligt att det blir så. Det andra tänker ger näring åt min egen tankevärld, ibland säkert omedvetet men ofta medvetet.
Möten med andra är viktigt för att utveckla förståelsen av både mig själv och omvärlden. Jag uppskattar diskussioner och känner ofta att de lever kvar inom mig efteråt. Man brukar tala om "esprit l'escalier" för att beteckna detta med att man först efter ett samtal, när man kommer ut i trappan, kommer på hur man skulle ha svarat. Så är det ofta för mig!
Jag vill också fortsätta att använda min hjärna så gott jag kan. Att kritiskt läsa och fundera över sådant som sägs och skrivs är viktigt. Men idag känns det ibland som att vi alltför lätt accepterar det myndigheter och andra sprider. Jag tror att informationsflödet är så stort, att vi ofta inte får tid att reflektera över hur och varför något skildras, t ex i press och tv. Men om jag någon gång ibland pratar med andra om det, så märker jag att vi är många som är kritiska till hur t ex nyheter skildras. Pressen har ett stort ansvar, och faktiskt har vi alla som skriver någonstans på nätet också ett ansvar.
Yttrandefrihet innebär inte att man får säga vad som helst. Det finns en princip som står över yttrandefriheten, och det är att vi aldrig får kränka andra. Diskussioner ska handla om sak, inte person, men även om det är sakfrågor man behandlar gäller det att vara varsam med orden. Det är intressant att följa debatten om kommentarer, sociala medier och det "fria" nätet idag! Jag tänker att det nog var väntat, och en del i en mognadsprocess där vi alla kan behöva tänka till lite. Hur vill vi ha nätet, är den stora frågan som jag hoppas kommer utmynna i ett klokare användande av vårt fria ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar