Jag lever mot framtiden, samtidigt som det förgångna finns med mig. Minnen dyker upp, ibland nästan utan att jag vet varifrån, de nuddar vid mig och försvinner, precis som så många möten gör: vi träffas, kanske delar vi varandras liv eller dagar i någon mån, och så glider vi vidare, bort mot nya möten. Det finns de som finns kvar sedan alltid, och de som kommer och för alltid finns med mig på något sätt. Andra sjunker undan, men även de har en gång delat tid och plats med mig, vi har kanske pratat eller skrattat, och så "poff", är de borta!
Det förgångna är en källa till glädje och minnena är värdefulla. Jag är tacksam över så mycket gott som jag varit med om, inte minst förmånen att ha fått två underbara barn. Jag har upplevt många fantastiska glädjerika dagar. Det finns i mitt liv också dåliga dagar, som för alla. Men de är inget att bevara, endast som en vetskap om att livet inte är bra varje sekund är de värda att minnas. Kanske behöver vi dem för att helt uppskatta de goda dagarna.
Men jag lever inte i det förgångna, utan med blicken riktad framåt. Framåt, men här och nu. Livet står inte stilla och det går inte att backa bandet. Sånt som varit bra i form av vänskap, kärlek och närhet vill jag förstås bära med mig framåt på min väg. Just nu känns det som att vägen ska vika av, och att det är dags att gå åt ett nytt håll. Om eller hur jag lyckas, det återstår att se. Jag testar gärna olika vägar, och har ingen känsla av att man måste följa samma linje hela livet. Det finns mycket att upptäcka och göra!
Ikväll såg jag kulturprogrammet Sverige, där man bl a intervjuade två glaskonstnärer i Småland. De hade skapat en så vacker miljö omkring sig, och verkade leva ett gott liv så som de själva ville. Så vill jag också känna, att det jag gör känns värdefullt utan att stressa sönder mig, och att jag får tid att ta vara på livet, får tid att stanna upp och reflektera, och inte bara rusa på. Och visst, en dag som denna, då jag både hunnit med cykeltur och skogspromenad, då får jag min tid, tid att känna lukt av syren, hägg och liljekonvaljer, tid att bara vara i solsken och grönska. I naturen finner jag ro och kraft, men det kan även finnas i konst, musik, litteratur eller i enkel samvaro med andra eller mig själv. Livet är värdefullt, och det behöver jag ständigt påminna mig om för att till fullo uppskatta dagarna jag får.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar