Licensfrågan

Jag känner mig rätt kluven till den dagsaktuella frågan om avgift för datorinnehav = tv-licens. Å ena sidan har vi vår gamla licensavgift, som vi haft i en massa år och betalar för att kunna få reklamfria tv-och radioproduktioner. Det känns fel att man ska kunna smita undan den avgiften genom att enbart se tv via dator. Men å andra sidan innebär inte datorinnehav att man automatiskt ser på tv - förstås.

Problemet uppstod när SVT bestämde sig för att lägga ut alla program okodade på nätet. Ett i och för sig bra initiativ som ger oss alla tillgång till en guldgruva med arkiv såväl som nya program. Men eftersom SVT betalar sina produktioner med licensavgiften blev det inte så enkelt, och i domstol har avgjorts att det är rätt av Radiotjänst att kräva licensavgift av alla som skulle kunna se SVT-program via något annat medel än just en tv-apparat. Då gäller det väl också smartphones, med sin lilla eller något större skärm ... för var drar vi gränsen?

Att ersätta licensen med en allmän skatt som alla betalar känns orimligt. Tv-program är inte livsnödvändiga på samma sätt som vård, skola, omsorg och infrastruktur. Vi kan överleva utan tv, och det finns de som aldrig eller nästan aldrig ser på tv-program, och som kanske inte ens har en tv-apparat. Många ungdomar ägnar sig mer åt en mängd andra media än åt tv-tittande, och åtskilliga vuxna bryr sig inte särskilt mycket om tv-tablån. Själv ser jag sällan något regelbundet, men jag vet andra som har tv som ett stadigt sällskap.

Friheten att slippa tv och därför inte betala licensavgift måste värnas, likaväl som jag väljer om eller vilken tidning jag vill prenumerera på. Hur avgiftsfrågan kommer lösas visar sig. Intressantare är egentligen den mycket större frågan om vår världs komplexitet, där cyberrymdens fingrar slingrar sig in och påverkar på sätt som vi inte anade för bara några år sedan. Murar faller ofta överraskande, och hur livet blir på andra sidan är oförutsägbart - det är väl en av livets kryddor att vi ständigt får nya frågor att brottas med. Om det sen gäller stora livsfrågor eller mer påtagliga frågor som just avgifter och skatter är oväsentligt. Alla frågor har ändå en slags värdegrund där vi kan visa vår grundton i livet. I min grundton ingår frihet och ansvar - det går väl ihop?