Häromveckan satt jag på pendeltåget, rätt nära en pojke och hans pappa. Inget konstigt med det, kanske. Massor av människor reser med tåg varje dag. Men det som var ovanligt var att pappan satt och berättade om historiska händelser för sin son. Pappan var kanske 35, pojken 9-10 år, och jag hörde bl a hur pappan berättade om hur Leif Eriksson kom till Vinland, dvs det som nu kallas Newfoundland i USA. Det var så fantastiskt att se och höra deras samspel, och att ta del av hur någon överhuvudtaget berättade så mycket och länge under hela tågresan, med det innehållet. Det var ovanligt, och glädjande!
För jag saknar ofta dessa samtal, då man utbyter både kunskap och tankar utan stress och hets. Kanske var pappan särskilt insatt i historia, men det förtar inte känslan av att jag såg något som känns ganska ovanligt i den miljön. Samtalen brukar annars mycket handla om något kul man gjort, eller om vardagslivet i allmänhet. Fast allra mest är man van vid att folk hänger vid sina plattor av olika slag, och på sin höjd pekar på någon nyupplagd bild eller läser meddelanden av skilda slag.
Det är väl så, att trenden att skriva så mycket på bloggar och sociala medier handlar om att bli sedd och hörd. I en tid då det sällan finns utrymme för samtal vill man ändå bli lyssnad på (läst). Vad man missar är det riktiga, genuina samtalet där man utbyter tankar och åsikter. Skrivna kommentarer kan inte ersätta det direkta gensvaret, och vi behöver samtal för att tillsammans förstå saker bättre.
Jag önskar att alla får tid och möjlighet till goda samtal och samvaro i midsommar. I den ljusa natten då vi (i alla fall jag) inte vill gå och lägga oss, utan istället dra i oss det dyrbara nattljuset så länge som möjligt, borde det finnas utrymme för det. Eller kommer man se ett otal gamnackar som hänger över sina plattor runt midsommarborden? Det är också ett sätt att umgås, men man missar direktkontakten med dem som finns nära. Ta vara på tiden och närvaron, och njut av ljuset och samtalen - det vill jag i alla fall själv göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar