Vädret denna sommar har knappast varit det bästa, i alla fall inte i Sverige eller där jag har varit. Hittills i år tror jag att jag har upplevt tre riktigt varma sommardagar, sådana där med klarblå himmel och strålande sol. Visst är det skönt med värme! Man behöver inte gassa i solen och solbada, det är ju inte så hälsosamt för huden. Men att sitta ute med en bok, en kopp kaffe, solglasögon och solhatt, det är något som hör till på sommaren. Eller att ligga på stranden och kunna gå ner i vattnet och svalka sig när man blir varm, det är också så härligt. Gröna skogar och ängar, blommor och fåglar bidrar också till att livet känns gott och inte så instängt som på vintern.
Men vädret rår vi inte över. Det blir som det blir, och Sverige ligger inte vid Medelhavet. Vi kan inte förvänta oss massor av dagar med temperaturer på 25-30 grader. Växlande molnighet, en och annan regnskur och däremellan lite sol är mer normalt här. Och det räcker, tycker jag. Bara detta att inte behöva gå med tjocka kläder på sig hela tiden, och att t ex milda kvällar få känna ljumma vindar mot bara armar, gör att livet känns lite lättsammare och enklare.
Kanske är det våra resvanor till varmare länder som fått oss att tro att svensk sommar ska vara lika solig och varm (nästan) som grekisk eller thailändsk. Men att ha sådana förväntningar leder lätt till besvikelse. Framför allt är det meningslöst att bli arg eller sur på vädret. Jag vill inte låta sådant som jag inte kan påverka ha inflytande över hur jag mår eller vilket humör jag är på. Jodå, visst blir jag lite lättare till sinnes om det är fint väder, än om det spöregnar i flera dagar. Men vädret är som det är, och det är lika bra att acceptera det och ta det som det kommer. Man får anpassa vad man gör och hur man klär sig, så enkelt är det. Och trots allt har sommaren bjudit på många regnfria dagar eller delar av dagar, då jag kunnat vara ute, promenera, cykla, sitta och läsa, ta det lugnt på en bänk, eller något liknande. Det är bra nog!
Ps. Dagen efter läser jag om översvämningar i Sverige som förstör grödor, och om Manila som har dränkts i vattenmassor. Samtidigt har Indien drabbats av torka pga uteblivna monsunregn, problem av en helt annan dimension än mina vardagsfunderingar kring sol och värme. Globalt finns verkligen anledning att klaga över vädret och beklaga alla drabbade, samt fundera över vad vi gör med vår jord. Hur ska vi tackla klimatförändringarna? Går det att vända den skenande utvecklingen? Ja, det måste vi tro, och jag önskar att forskningen kring klimatfrågor prioriteras i alla länder. Vi har en gemensam jord som vi måste vårda och värna. Och var och en kan bidra även i det lilla, det är jag övertygad om, genom medvetet miljötänkande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar