Under natten och dagen har snön fallit, yrt och dalat ner, världen har svepts in ett mjukt vitt skyddande täcke, och visst är det skönt och uppfriskande att äntligen omges av vintervädrets ljus. Jag gillar snön på ett barnsligt vis!
Dagens läsning har gett mig ännu ett perspektiv på detta med ensamhet och gemenskap. Henry Nouwen skriver: "Gemenskap är inte frånvaro av ensamhet, utan den plats där vi respekterar, skyddar och med aktning möter varandras ensamhet."
Ingen annan kan fylla vår ensamhets djup, bara vi själva. Vi är alla ensamma innerst inne, men det är som det ska vara. Vi måste vara det, och leva medvetna om det. Och när vi är starka i vår ensamhet går det också att mötas i gemenskap, utan att tära på varandra och med full respekt för en annans behov av avskildhet.
Bra sagt!
SvaraRadera