Liten klagovisa om våren - fast i juni!

Sedan drygt fyra år har jag en slags tryckande huvudvärk som egentligen alltid finns som ett molande i vänster del av huvudet. Ibland känns nästan ingenting, men oftast tilltar trycket under dagen. Självklart har jag besökt läkare, som konstaterat att det inte är något fysiskt fel på mig. Problemen beror på stress. Men själva trycket har egentligen kognitivt ursprung. Som min kiropraktor sa: om man använt vänster hjärnhalva för mycket till planerande och logiskt tänkande, blir det så här. Hjärnan har sina begränsningar.

Av detta kan man dra slutsatsen att vi inte ska tänka för mycket - eller? Fast kanske snarare att vi behöver låta hjärnan likaväl som kroppen vila mellan varven, annars säger de säger ifrån på ett eller annat sätt. Jag tänker rätt ofta på en faster som när hon fick problem med synen sa: man måste överlista svårigheterna och finna andra vägar. Och så är det ju, man får försöka överlista krämpor och annat trist, genom att lyssna på sitt inre och ta hänsyn till kroppens signaler. Det är ju inte givet, att man genom hela livet klarar samma saker som när man var yngre. Å andra sidan kan man upptäcka att ålderns erfarenheter ger en något annat, som man inte hade som ung.

Hur som helst hjälper inte klagovisor mer än för stunden. Jag tror definitivt på att vi behöver få ur oss sånt som kan ligga och trycka inom oss, om det är värk eller annat. Goda vänner eller familjemedlemmar får väl ta emot en del, liksom arbetskamrater. Men sen är det bra om vi klarar att släppa saker, att inte låta dem tynga oss. Troligtvis drabbas vi alla av något, nån gång. Jag känner i alla fall själv hur viktigt det är är att inte fastna i det onda. Inte mår jag bättre av att tänka på det ... nej tvärtom! Jag vill gå vidare, släppa taget om det och se till allt positivt och kul som finns! Delad glädje är dubbel glädje, och jag önskar alla mångdubbel glädje och lust på livet!


Fotnot: Lars Wivallius skrev på 1600-talet "Klagevisa över denna torra och kalla vår", en dikt i många verser där han ber om goda dagar framöver, både vad gäller skörd och annat. Hans titel inspirerade mig till rubriken på mitt inlägg, men i övrigt finns bara diffusa likheter. Möjligen kan man skönja en likhet i att han liksom jag önskar goda tider.