Hastighet

Vem vill mäta livskvalitet i hastighet? Vem vill rusa fram genom livet så att man helt plötsligt står där och känner att oj, så fort det gick? Varför har vi ofta så bråttom?

Vi säger att vi behöver mer tid att bara vara, mer tid att umgås, mer tid att i lugn och ro göra saker, mer tid att fundera över livet och vad vi vill ... och ändå ... ändå skickar internetleverantören ut reklam om snabbare internet, för att "vi lever ju i ett samhälle där hastigheten och informationsflödet ökar hela tiden, eller hur!"

Just det, Comhem, just det ... och just därför vill jag inte ha ert snabbare internet, inte hemma. På jobbet är det en annan sak, då ska ett arbete utföras och många använda nätet samtidigt, och då behövs snabbare och bättre kapacitet. Och visst kan man ha bråttom och känna stress över att saker tar längre tid än man önskar även hemma. Men när jag är hemma, då vill jag koppla av och ta det lugnt. Om nu informationsflödet ökar, innebär det ju inte att jag hela tiden måste ta del.  Jag kan också träna mig i tålamod, och låta en del få ta sin tid. Egentligen är det kanske fåfängt att ens försöka hänga med i allt som händer, för det kommer ju hela tiden nya nyheter, nya trender. Det blir en evig jakt på att hänga med, i en allt högre hastighet, och jag undrar var det kommer att sluta.

Det är som att vi tror att om vi skyndar oss, då får vi tid sedan. När vi hunnit allt, då ska vi sitta ner och ta det lugnt. Men kanske är hela detta tänkesätt fel, kanske ska man hellre leva livet i lagom takt, hela tiden? Om tåget inte kommer, om jag får vänta en stund på att få fram den info jag behöver, om jag köar, jaha - det behöver inte betyda att jag ska bli stressad. Det blir mindre tid att hänga i soffan hemma men kanske istället en liten ficka i tiden där jag kan få ett oväntat andrum, som en liten present nästan, eftersom det är en väntetid där ingen kan begära att jag ska göra mer än vänta ... utan stress. Väntetider som jag själv inte kan påverka är ju ingen idé att stressa upp sig över, om man tänker efter.

Därmed inte sagt att jag själv alltid väntar i lugn och ro på att information ska nå fram till mig, eller på att ett tåg ska komma. Men jag gör det oftare numera, och det är något jag vill lära mig att göra ännu mer. Lite mer "Manana" i vår tillvaro skadar nog inte.

Och visst förstår jag att företag har varor att sälja och försöker göra det på sitt sätt. Men för mig fungerar reklamen om snabbare internet tvärtom, så att jag blir ovillig att ta till mig fördelarna. Så kan det också gå!